.

Numera saknar Etiopien statsreligion, och andelen muslimer beräknas vara större (ca 45 procent) än andelen invånare som tillhör den etiopisk-ortodoxa kyrkan (runt 40 procent).

Abiy Ahmeds tillträde som premiärminister 2018 ledde till stora omvälvningar: fred kunde slutas med ärkefienden Eritrea samtidigt som hans reformpolitik väckte inre konflikter till liv.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden

Demokrati och rättigheter

Etiopien dras med stora demokratiska brister och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är många, i synnerhet i områden där väpnade konflikter och andra oroligheter pågår.

Fram till regeringsskiftet våren 2018 var förhållandet till länderna i närområdet i flera fall ansträngt. Landet drabbas ofta av hungersnöd och den snabba befolkningsökningen frestar på redan ansträngda resurser. Befolkningstillväxten är hög. Trots stark ekonomisk tillväxt 2004–2020 är Etiopien fortfarande ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Etiopiens geografi >

Utbildning

Utbildningsnivån är låg i Etiopien.

På pappret har delstaterna långtgående självbestämmande men i realiteten har centralregeringen stort inflytande. Samtidigt har andelen protestanter ökat.

Politiskt system

Etiopien är en federal republik med tolv etniskt definierade delstater samt två storstadsområden. Redan på 300-talet blev kristendomen officiell religion i det dåvarande Aksumriket.

Amharerna, och de närbesläktade tigreanerna, har historiskt varit statsbärande folk.