Barns uppväxtmiljö

Barn behöver trygghet och sociala relationer

De första åren i barnens liv har stor betydelse för den framtida hälsan.

Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.

Det finns också andra samband som kan ha betydelse. En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för att visst utfall genom att fungera som buffert, eller som förändrar effekterna av att exponeras för en risk.

Risk- och skyddsfaktorer kan vara direkta eller indirekta.

Resiliens kan anses vara just fenomenet att en ung person uppvisar motståndskraft och inte utvecklar ett normbrytande beteende trots att riskfaktorer finns hos den unge personen och/eller i personens omgivning.

Utred risk- och skyddsfaktorernas konsekvenser

Problem i barnets utveckling kan uppstå eller pågå till följd av olika riskfaktorer som inte har kunnat motverkas av skyddsfaktorer.

Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:

• En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
• De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
• En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
• Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
• Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
• När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.

Läs mer

Socialsekreterare i den sociala barnavården behöver ha kunskap om barns utveckling i olika åldrar och hur det kan se ut när utvecklingen avviker från det vi förväntar oss.

Barn utvecklas olika och inom det som kallas för normal eller typisk utveckling ryms väldigt många olika barn.

Enligt Pearces modell finns komplexa ömsesidiga relationer mellan faktorerna inom lagren, men också mellan de olika lagren i modellen.

Figur 1. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.

Stress hos nyblivna föräldrar

– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor.

Då är förutsättningarna i barnets miljö tillräckligt goda och det finns inte några uppenbara genetiska risker eller tidiga skador. vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.

– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor. Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i.

Allra längst ut finns övergripande bestämningsfaktorer som rör generella förhållanden i samhället.

Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.

Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna.